Totalt motstånd idag

Jag vill fortsätta på mitt tidigare inlägg där berättelsen om den svenska “Stay Behind-rörelsen” kommer att berättas av en konservativ (statsvetaren Johan Wennström) i bl.a en bok vid namn “Sveriges sak är vår”. I ljuset av sådant som IB-affären som avslöjades av landsförrädaren tillika kommunisten Jan Guillou (inget personangrepp här utan ren fakta, han dömdes för spioneri) så har den svenska - liksom liknande NATO- och CIA-stödda organisationer internationellt - blivit brun- och/eller svartmålade.

Förvisso tonar vänsterperspektivets skildring av ämnet ner den svenska “Stay Behind”-rörelsens “högervridna” tendenser man tycker finns internationellt av den enkla anledningen att det ju va i Socialdemokraternas regi. Internationellt va Stay Behind-nätverkens medlemmar rätt utpräglade konservativa och det verkar ha stört de vänsterliberaler som skrivit om rörelsen till den grad att man inte förmer att säga “tack för din insats”, med ett undantag…

Luxemburgs premiärminister Jacques Santer (kristdemokrat) skrev ett oadresserat brev till Stay-Behind-rörelsen i Luxemburg den 10:e januari 1991. Nedan citerar jag Dr DJ Kinney’s engelska översättning från det franska orginalet av den enkla anledning att översättningen är väldigt bra jämfört med min egen till svenska. Längre ner kan ni lyssna på Kinney’s podavsnitt Operation Gladio and the European Stay-Behind Networks från podden The Cold War Vault där texten läses upp i slutet av avsnittet. Allra sist i inlägget har jag klistrat in orginalet på franska.

“To all members of the Stay Behind network,

At the moment, on my instructions, the state intelligence service, has just completed the disillusion of the Stay Behind network of which you were a part.

It is my pleasure to thank you for your commitment. Your patriotic feelings have led you to accept, for years, an ungrateful mission to which you have given your time without feeling entitled to or asking for the least compensation. You have rendered a great service to the country. You are firmly anchored in the social body. You have hoped for the maintenance of peace while preparing for a cruel eventuality that you abhor as much as any other Luxembourger.

You agreed to act on the lessons of the events of 1940 to 1945 that the resistance had to learn at their expense and for which they had to pay a terrible price. Whatever some say, misinformed or mischievous, I tell you now that you have taken on an important mission and that you have helped to maintain the credibility of our homeland with respect to its allies. The disillusion of the Stay Behind network has to happen for reasons that have nothing to do with the organisation and the functioning of the network, which I note with satisfaction, was never outside of the legal framework.

I apologize for addressing you in this anonymous form, but I am persuaded that you will understand that I do not want your identities to appear in any official document, although this document has allowed me to show my great respect for you. With what will undoubtedly be the last contact this government has with you as an agent of the Stay Behind network and with my personal thanks, I offer you - madame or sir - my distinguished considerations.

Prime minister Jacques Santer.”

Samband med högre chef?

Dr Kinney nämner den svenske motståndsmannen Reinhold Geijer i sin podcast och jag tänkte dra denna essä mot mitt eget engagemang inom området - vilket inte är att bilda en motståndsrörelse, utan att kanalisera intressen och övningsverksamhet att kunna bidra med radiosambandskompetens om Sverige eller länder i vårt närområde någonsin befinner sig i den situation som exempelvis Stay Behind förberedde sig för. Om inte annat för att kompetensen är rätt nyttig i vanliga kriser.

Jag vill börja med några citat jag hittade rörande Reinhold Geijer i en artikel av Thomas Kanger och Oscar Hedin…

“Den ende aktive ”frontsoldaten” som hittills framträtt är den förre hotelldirektören Reinhold Geijer. Det skedde i TV4:s ”Kalla fakta” för två år sedan. För honom var kontakterna med Nato en självklarhet och inget att hyckla om.
– Jag träffade bland annat amerikaner och kanadensare i det här arbetet, säger han till DN. Men mest tydde vi oss till engelsmännen, de var våra läromästare i konsten att bygga upp ett hemligt motstånd.”
— Thomas Kanger, Oscar Hedin: Stay Behind - hemliga armén

Idag diskuteras det förstås flitigt om Sverige ska med i NATO eller ej. Exemplet ovan är bara ett i raden att vi egentligen redan är “medlem” i NATO, vi vet bara inte riktigt om det ännu. Jag vet inte vem som sa det, men ryktet har gått att om Sverige ansöker om medlemskap i NATO en onsdag så är vi medlem på fredag, vi är mer kompatibla och samövade med NATO än flera NATO-länder. Idag har vi långtgående försvarsavtal med både Norge och Finland. Norge är som bekant ett NATO-land. Vilka som är våra allierade i en eventuellt konflikt är uppenbar.

Förutom alla frivilliga som stred för Finlands sak under bl.a Fortsättningskriget så bistod Sverige mer officiellt Finland med sambands- och signalspaningskompetens (Operation Stella Polaris, t.ex), så även om risken för väpnad konflikt i Sverige österifrån är låg så ökar risken om vi räknar in vårt närområde. Även om “Sveriges sak är vår” så är “Finlands sak vår” mer än någonsin tidigare med tanke på försvarsavtalet. Det är därmed inte helt “meningslöst” att belysa, lära in och modernisera den kompetens som fanns inom kalla krigets Stay Behind-nätverk och mitt område är radiosamband.

Så här beskriver artikeln vidare hur de olika grupperna verkade…

“Grupperna arbetade oberoende av varann, ingen kände till personsammansättningen i någon annan grupp. Lokalgruppernas fotfolk visste inte ens vilka de andra medlemmarna var, för att minska risken för kartläggning. I ett skarpt läge skulle motståndskampen samordnas via radiotelegrafi, först över en central i Sverige, som i sin tur höll kontakt med högkvarteret i England.”
— Thomas Kanger, Oscar Hedin: Stay Behind - hemliga armén

Jag har utefter information som denna börjat skissa på nån typ av frivillig försvarsföreningsverksamhet inom radiokommunikation anpassad för liknande scenario. Ytterligare inspirationskällor är de norska så kallade radioagenterna som verkade under nazisternas ockupation av Norge under andra världskriget (boken Pass Godt På Tirpitz av Berit Nøkleby rekommenderas). Detta har jag sedan projicerat på allmänna rapporter rörande telekrig idag (i Ukraina och Syrien framför allt) och vissa egna samtal med radiooperatörer i dessa områden. Nu behöver detta inte innebära att motståndaren är ett visst land i öster utan vad som är intressant är att utforma verksamheten med en kvalificerad motståndare i åtanke.

Jag har valt att kalla initiativet för Projekt Arke och nedan kan ni lyssna på mitt podavsnitt i QZJ där jag går igenom hela tanken och vad det eventuellt kan utmynna i framöver.

Ett par lästips är boken Total Resistance av major Hans von Dach (Der totale Widerstand: Eine Kleinkriegsanleitung für Jedermann) samt RAND-publikationen Unconventional Options for the Defense of the Baltic States - The Swiss Approach.

Orginaltexten till det anonyma brevet som Luxemburgs premiärminister Jacques Santer lät publicera den 10:e januari 1991…

“À tous les membres du réseau Stay behind

Madame, Monsieur,

Au moment où, sur mes instructions, le Service de renseignements de l’État vient de procéder à la dissolution du réseau Stay behind – dont vous faisiez partie – il me tient à cœur de vous remercier de l’engagement dont vous avez fait preuve. Vos sentiments patriotiques vous ont amené à accepter, pendant des années, une mission ingrate à laquelle vous avez consacré une partie de votre temps libre sans avoir eu droit, et sans avoir prétendu, à la moindre indemnisation. Le service que vous avez rendu au pays est d’autant plus grand que, fermement ancré comme vous l’êtes dans le corps social, vous avez espéré au maintien de la paix, tout comme nos compatriotes, tout en préparant une éventualité cruelle que vous abhorriez tout autant que les autres Luxembourgeois. Vous avez accepté de tirer dès à présent les leçons des événements de 1940-1945 que la Résistance d’alors a dû apprendre à ses dépens et pour lesquelles elle a dû payer un tribut effroyable.

Quoi qu’en disent certains, mal informés ou mal intentionnés, je vous assure que vous avez assumé une mission importante et que vous avez contribué à maintenir la crédibilité de notre patrie à l’égard de ses alliés. La dissolution du réseau Stay behind intervient pour des raisons qui sont étrangères à l’organisation et au fonctionnement du réseau qui, je le constate avec satisfaction, n’est jamais sorti du cadre légal.

Ce sont, comme vous le savez, les changements importants qui se sont manifestés au niveau international, et qui sont pleinement apparus au récent Sommet CSCE à Paris, qui ont amené le gouvernement à reconsidérer les missions confiées au Service de renseignements, à l’instar d’ailleurs de ce qui s’est passé parallèlement dans d’autres pays de l’Alliance.

Je m’excuse de m’adresser à vous sous cette forme anonyme mais je suis persuadé que vous comprendrez que je ne veuille pas, dans un document officiel, faire apparaître votre identité, bien que celle-ci, comme d’ailleurs celle de tous les agents du réseau, me soit connue depuis peu, ce qui m’a d’ailleurs permis, à l’égard du Parlement, de me porter fort de votre honorabilité.

Avec ce qui sera sans doute le dernier contact du gouvernement et de ses services avec vous-même en tant qu’agent du réseau Stay behind, et avec mes remerciements personnels, je vous prie de croire, Madame, Monsieur, à l’assurance de ma considération distinguée.

Le Premier ministre, ministre d’État,
Jacques Santer.”
— Källa: https://www.cairn.info/revue-guerres-mondiales-et-conflits-contemporains-2009-3-page-145.htm